Fulmonstret

Helg igen!
Jag börjar vänja mig vid att vara ledig fem av fem helger istället för att jobba två av dom.
Förkylningen har äntligen släppt och idag gav jag mig ut och andades frisk luft i rask takt. När man motionerar rensas skallen och mycket negativ energi försvinner. Ett annat plus är ju att man kanske går ner ett par kilo i vikt och gelekroppen fastar till sig.
Min kropp...
Varför ska den ta så mycket tanketid från mig. Blir så irriterad på mig själv! Kan jag aldrig bara vara nöjd?
Sluuuta! Tänker ni nu men det är tyvärr en omöjlighet!
När jag var i min härliga, turbulenta tonår hade jag fruktansvärda komplex för att mina vader var för tunna om man jämförde med mina lår...
Jag satt ofta i sängen på rummet och spanade in de stackars vaderna, tryckte och klämde. Kanske fanns det någon operation som kunde fixa detta...

Ibland är vissa dagar fulare än andra.
Idag när jag vaknade kände jag att fulmonstret stog och väntade på mig på toaletten.
Jag tittade lite slött ner på mina fötter under toalettbesöket. Dom var plattare än någonsin och såg läskiga ut.
Vidare upp till smalbenen (som har vuxit till sig genom åren). De var så håriga och hösttorra som bara en mammas ben får lov att bli. Låren såg gigantiska ut (speciellt i sittande ställning) och det här med gropar, hur uppstår dom??
Rumpan: Mina barn säger att den hänger neråt istället för att puta lite sött utåt. Antar att det va samma visa idag.
Magen: Nej, jag är inte gravid. Jag lovar!
Brösten. Är det skidbackarna med en bröstvårta i slutet man menar???
Min händer såg idag ut som om de levt i 90 år. Torra och skrynkliga.
Jaha tänker jag när jag ställer mig upp för att ta en titt i spegeln. Alltså vissa dagar ser jag inte ens ut som mig själv.
Håret va platt och rakt. Just det! Slitet i topparna med ja.
Ansiktsfärg: Grå!
Ögon: Uttryckslösa.
Mun: Rak, ej fyllig.
Näsa: Ena borren är större än den andra. Den va glansig!

Med en suck går jag ut från toaletten.
Det är ju tur att jag blev som jag skulle!

Kram