En kvinna sitter i solnedgången.
Hon är så vacker och ser så fridfull ut.
Hon sitter lite framåtböjd och tittar ut mot himlen.
Hon är inte rädd för något och håret svajar i vinden.
Hon andas och sången och skratten i bakgrunden fyller henne.
Själen ligger som en blank vattenyta och glittrar i den varma solen.
Hennes ögon är fyllda med minnen av livet.
Hon är stark. Så stark bara en kvinna kan bli.
Hon lutar sig tillbaka, sluter sina ögon och nynnar med i sången.
A little bit of bread
Thats all she need
4 kommentarer:
Ha, ha........inte lätt att leva sig in i pojkarnas värld. Hoppas Jonis är bättre i ögat nu. Kram
Så fint! Har du skrivit den själv?
Ja lilla mamma det har jag...
Kram
Du är så duktig och har verkligen talang. Kram
Skicka en kommentar