But I miss you, I miss, cause I liked it.

Vård av barn = nya inlägg på bloggen.
Lillgubben har feber och hostar så han blir blå och kräks då o då...
Man ska ju inte sticka under stol med att man kommer ikapp en aning när man vab:ar. Jag har hunnit med hur mycket som helst, till och med en lite tupplur.
Febern slog till i lördags. Min älskade vän skulle sova över med sina två barn men istället för att smutta på rödvin och mysa fick jag klä på min älskade prins medan han sov och sätta mig i en kall bil. Vid halv ett på natten var jag hemma från akuten. Lillprinsens prover var bra. Skönt!

Hemma sov alla fyra barn i sina sängar och mannen på ryamattan i vardagsrummet efter en blöt hockeykväll. Han fick en slängkyss och en filt innan jag smög upp och kröp ner i min säng där älskade vännen redan sov så sött. Jag låg och lyssnade en stund på hennes små och knappt hörbara snarkningar. Det lät så olikt henne. Så sårbart på något sätt. För mig är hon så stark och sprudlande. Nu låg hon bara där och rörde sig lite, drog täcket om sin lilla kropp och smackade lite med munnen. Sötisen. Trodde faktiskt inte jag kunde se fler nya sidor av henne efter så många år.
Sex timmar senare hade hon laddat batterierna och började steka pannkakor och rita till alla barnen. Det är full rulle när vi ses men en lite stund fick vi att prata med varann. Vi började prata om hur vi ville ha vår egna begravning. Hon lät mig höra hennes vackra sång hon tycker om. Hon ville bli kremerad och spridas med vinden. Min fina vän. Ska du inte finnas. Går det ens att föreställa sig ett liv utan dig. Efter en stund slog det oss att vi kommer ju inte att vara med på varandras...
Jag fick gåshud. Jag får gåshud nu och tårarna rinner.
Vem som går på vems får tiden utvisa men du ska veta min fina vän att om jag får gå på din ska jag sjunga för dig och det du tror på, nämligen mänskligheten och lyckan av att finnas till och vara omgiven av älskande människor.

" För mig är det människorna runt mig som är mitt liv. Utan dom skulle mitt liv inte vara ett liv."
                                                                                                                                                  K.A

Njut!